Hur är det med öppenhet, ärlighet, omsorg kring förändringarna inom NU-sjukvården?

Förändringsarbete är en svår och komplicerad process. Det som ser förträffligt ut i teorin visar sig betydligt svårare att genomföra i praktiken.

De flesta organisationer rymmer två system; ett formellt och ett informellt. Det ena i toppen där visionerna tänks ut, det andra ”på golvet” som ser till att verksamheten fungerar.

Det är ett gap mellan de goda avsikterna och den faktiska verkligheten som utgör en ständig anledning till att förändra och omorganisera.

Förändringar genomförs i regel som order eller genom övertalning. Trots det har många anställda i dag stort ansvar för att den egna arbetsuppgiften sköts korrekt

Ofta bygger motviljan till förändringar på sunt förnuft och rädsla. Sunt förnuft för att de ställer till problem i praktiken. Rädsla för att de kan innebära att man förlorar jobbet. Uppfattningar sprids lätt i sådana sammanhang som ofta är mer emotionella än rationella.

För att åstadkomma en verklig förändring måste ledningen därför kartlägga vilka uppfattningar som råder, vad som görs, hur det görs och varför.

De arbetsplatser som får tillfälle att tillsammans gå igenom verksamheten ger motivation och ofta en kick framåt. När man inser hur man gör, går det också att se hur det kan göras bättre.Visat intresse, lyssnande och uppmuntran frigör både mod och kreativitet.

Hur är det med öppenhet, ärlighet, omsorg kring förändringarna inom NU-sjukvården? Finns dessa förutsättningar till en verklig förändring? Eller är det de ekonomiska och politiska intressen som uteslutande regerar?

Förändringar genomförs inte med tal utan i handling. Förändringar måste upplevas, genomlevas och revideras i praktiken. Och vem känner praktiken bättre än de som jobbar med den?

Bengt Andersson

MOTION: Involvera näringslivet i flyktingmottagandet.

Dagens Sverige består av svenskar med rötter i princip från alla världens hörn. Många av Svenskarnas farföräldrar har immigrerat hit alltifrån för flera hundra år eller flera decennier sedan. En ganska stor del av landets befolkning flyttade till Sverige sedan 80-talet. För att ta emot landets nya invånare och integrera dessa i landet har, under olika perioder, staten och övriga aktörer provat olika typ av organiserade mottaganden. Man har experimenterat olika åtgärder och många utredningar har genomförts. Faktum är att integrationsarbeten har inte fungerat så bra hittills. Tusental invandrare och särskild unga invandrare står idag utanför arbetsmarknaden.
Det finns en rad olika orsaker till problemet, bl. a invandrarnas bristande kunskaper både i Svenska språket och de yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden. Andra orsaker kan vara onödigt höga tröskel och hård konkurrens, och i vissa fall särbehandling av invandrare.

En annan viktig orsak är att alla de aktörer som är viktiga i sammanhanget är inte med på tåget. Näringslivet är med en del aktiviteter här och var men kan inte vara med på ideell basis! Näringslivet och övriga arbetsgivare, som skall erbjuda arbetslösa jobb måste med på riktigt. Det räcker inte med att de i vissa orter och under olika tider skriver under samarbetsavtal eller blir samarbetspartner i olika punktinsatser. Jag tycker att näringslivet skall vara en part i flyktingmottagningen i olika kommuner! De skall, mot betalning från statens schablonbidrag erbjuda praktikplatser, lärningsplatser, praktisk utbildningsplatser och anställningar.

Detta skall anpassas noga dels efter näringslivets behov samt individernas förutsättningar och önskemål.

Jag yrkar därför:

Att: Näringslivet involveras direkt i flyktingmottagningen i Sverige.

Att: Näringslivet erhåller en skälig ersättning ur statens schablonbidrag för genomförda
insatser.

Att: Uddevalla arbetarkommun antar motionen som sin egen och skickar
den vidare till Bohusläns partidistrikts årskongress.

Herrestads S-förening har antagit motionen som sin egen motion.

Kiomars Heydar
Herrestads S-förening

Vad vilja Socialdemokraterna i Uddevalla.......

Nu formar vi det politiska programmet för Uddevalla. precis som i rikspolitiken arbetar vi i lag med utformningen. Vad säger vi? Hur säger vi det? Arbetet leds bland annat av Herrestads ordförande Anna-Lena Heydar. Ideérna under kvällen var många och bra. Man skulle kunna kalla oss visionärer.

Julfesten 6 december inställd.

Med tanke på Alfs bortgång har vi, efter samtal, gemensamt beslutat att inte ha någon julfest i år.
Istället hoppas vi se er den 24 januari klockan 15.00 på Undavallen. Därefter kommer vi planera i en våraktivitet.

Lös arbetslösheten lokalt/regionalt.

Långtidsarbetslösheten och särskilt bland ungdomar är mycket stor.

Antalet lediga platser har visserligen börjat bli något fler senaste månaderna. Dock är differensen mellan utbud och efterfrågan nästan rekordartad stor.

Hur gör man då för att komma tillrätta med denna obalans? Var finns då de jobb som skulle kunna minska arbetslösheten och få andelen aktiva i arbetskraften att öka?

Politiker som Plass och Staxäng har ofta insändare som kan ge intrycket av att de har lösningar på problemen. Man avskaffar dock knappast arbetslösheten genom politiska beslut. De kan däremot bidra till att skapa goda förutsättningar för tillväxt och stimulera nyföretagandet. Sannolikt i marginell betydelse genom befintliga företag och rimligen inte inom den offentliga sektorn, där redan en stor del av alla förvärvsarbetande finns.

Produktivitetsutvecklingen inom svensk industri är i allmänhet mycket hög vilket är en förutsättning för att vara konkurrenskraftiga. Resultatet blir att antalet anställda i friska företag knappast blir fler även om produktionen och vinsterna ökar.

Under många decennier var svenska arbetsmarknadspolitiken effektiv. Den utvecklades för att klara av de förändringar och behov som då var aktuella.

I vårt nuläge krävs andra insatser för att matcha kunskaps- och tjänstesamhället.

Dagens utmaningar på arbetsmarknaden behöver en fördjupad samverkan mellan fackföreningar, arbetsgivare och regering.

Med stabil ekonomi och en flexibel arbetsmarknad som är kombinerad med kraftfulla insatser på utbildning, infrastrukturinvesteringar samt små och medelstora företag kan förutsättningar för tillväxt, ökad konkurrenskraft och nya jobb.

Tyvärr verkar förutsättningarnas vara bortblåsta åtminstone på central nivå. Den nuvarande regeringen tycker att den satsat tillräckligt och väntar med eventuella mer pengar tills närmare valet. Att vinna valet är mer viktigt än att många går arbetslösa.

Tyvärr uppstår i sådana lägen att fokus flyttas från huvudproblemen, att skapa förutsättningar för tillväxt och nya jobb lokalt, till underordnade problem. Striden om arbetsrätten, ansvar för arbetsmarknadspolitiken är frågor som man med svepande argument och bristfälligt sakligt underlag gör till abstrakta syndabockar för att inte nya jobb kommer till.

Att vi har en hög arbetslöshet och en arbetsmarknad i förändring innebär ju inte med någon automatik att vi måste avstå från krav på minimilöner, trygghetsregler osv.

Däremot borde man i samförstånd utveckla arbetsrätten så den bättre passar framtidens jobb med distansarbete, vikariat och deltidsarbete. Detta innebär inte att man skall kasta grundläggande trygghetskrav över bord.

Rent organisatoriskt bör arbetsmarknadspolitiken utformas så att den klarar både dagens och framtidens arbetsmarknad. Det viktigaste kanske inte är vem som har det formella ansvaret lokalt eller regionalt. Det är däremot nödvändigt att delegera beslutsmöjligheter inom arbetsmarknadspolitiken så att den kan utformas utifrån lokala förutsättningar och den initiativkraft som finns där. Så är det tyvärr inte idag.

Bengt Andersson

Minnesord, Alf Johansson.

Alf Johansson har lämnat oss. Herrestads socialdemokratiska förening har förlorat en mångårig medlem, kamrat och vän. Alf var en person som alltid ställde upp när föreningen behövde honom. Han ställde ut valaffischer, delade ut valmaterial och fanns alltid med på möten och utflykter som föreningen anordnade. Alf var en folkrörelsemänniska som är så viktig för att föreningar skall leva och utvecklas.
Alf var inte bara aktiv i vår förening. Han fanns också med i nykterhetsrörelsen, friluftsfrämjandet och många andra sammanhang. Han kommer att saknas av oss alla.
Våra tankar är hos familjen.

MOTION: Kris med möjligheter - offensiva förändringar.

Landet genomgår för närvarande mycket betydande förändringar inom arbetsmarknad och näringsliv. Inom länet har varsel om uppsägningar inneburit mycket höga siffror.
Alla delar av näringslivet är utsatta. Den mest utsatta delen är dock industrin där tusentals personer berörs direkt eller indirekt. Omfattande följdverkningar kommer också att uppstå för underleverantörer och serviceföretag. Dessa förändringar kommer i en redan besvärlig arbetssituation där bland annat ungdomsarbetslösheten är rekordhög
Trots de betydande problemen finns förutsättningar att med gemensamma krafter utveckla näringslivet. I samarbete med näringsliv, högskolor och statliga organ pågår kompetens- och utvecklingsverksamheter för att tillvarata industrins betydande verkstadstekniska kompetens. Flera viktiga kompetens- och utvecklingsområden är aktuella bland annat transport- och kvalitetsteknik samt produktutveckling.
För att främja detta viktiga utvecklingsarbete måste utökade resurser tillföras högskolorna avseende vidareutbildning och forskning. Intressanta företagsobjekt för industri måste vidare ekonomiskt stödjas, t.ex. marina innovationer, vindkraft med flera.
För att underlätta detta utvecklings- och omställningsarbete samt klara nödvändiga övergångar av friställd personal från främst industrin behöver de arbetsmarknadspolitiska insatserna omedelbart förstärkas och anpassas.
Genom direkta åtgärder som kompetenshöjande utbildningar kan de negativa effekterna av personalnedskärningar vändas till positiva utvecklingsmöjligheter och nya arbeten, både inom och utanför industrin.

1- För detta krävs en förstärkning av arbetsförmedlingarnas åtgärdsmedel. Detta har regeringen svarat positivt till, dock i begränsad omfattning. Det är angeläget att kunna ta dessa i anspråk omgående, för att kunna möta utmaningarna kommande år på arbetsmarknaden

För att utvecklingsarbete och omställningar skall få maximal effekt är det angeläget att en stor frihet finns att utnyttja tillgängliga åtgärdsmedel. Denna finns tyvärr inte i dagsläget, utan kringgärdas med begränsningar i gällande föreskrifter samt brist på delegering av besluten till lokala aktörer.
Att i samarbete med näringsliv och fackliga organisationer anpassa insatsbehoven utifrån lokala och regionala behov har tidigare visat sig ge mycket goda resultat när det gäller utbildningsbehov, inriktningar till bristyrken, innovationer till nya jobb och högskolekurser mm.
Från tidigare större varsel och omställningar vet vi att en ökad frihet och beslutsdelegering ger önskade resultat, därför behöver dessa förutsättningar

2- Coacher i samarbete med arbetsförmedling
De upphandlade resurserna från olika externa aktörer fungerar som förstärkning till arbetsförmedlingarna.
En kontinuerlig kontakt med de arbetssökande är nödvändig när det gäller att söka arbete. Dessa insatser att upprätta CV, informera om hur och på vilket sätt man kan söka jobb samt i vissa fall vägleda personerna. Detta är de arbetsmoment som coacherna genomför. Med andra ord, viktiga men mest elementära arbetsförmedlingsinsatser som ingår i arbetsförmedlingens ordinarie arbetsuppgifter. Skälet till att tätare kontakter med de arbetssökande inte har kunnat ske tidigare, är det stora antal arbetssökande varje arbetsförmedlare har.
Efter den begränsade tid som coachen jobbar med en person, överförs denna till ordinarie arbetsförmedlare för fortsatta insatser.
Ett liknande arbetssätt tillämpas vid varselsituationer.
Vår uppfattning är att detta är både otidsenligt, opraktiskt samt kostsamt. För den enskilde arbetssökande innebär det onödiga inskrivningar och byte av handläggare.
Genom begränsningar och nedskärningar av arbetsförmedlingarnas personella resurser till förmån för externa, privatiserande arbetsförmedlingsinsatser har detta förlängt och försvårat insatser efter den första hjälp som dessa coacher tillför.
Detta blir framförallt tydligt i föreliggande lågkonjunktur, där allt fler behöver särskilda insatser som kompetenshöjning och aktivering.
På senare tid har den borgliga alliansen insett behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser och återgått till en mer traditionell arbetsmarknadspolitik, dock i mindre skala. I annat fall skulle de helt ha återfallit till en socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik.

3- Att tillhöra ”värstingligan” vad gäller ungdomsarbetslösheten är besvärande. Införandet av ungdomsgarantin var välmenande. Dock är utformningen av denna utifrån dagens arbetsmarknad helt förkastlig. Ungdomarna skall med nuvarande utformning gå arbetslösa i 3 månader innan de kan få tillträde till garantin. Under denna tid ska de enbart söka arbete. Arbeten som finns i mycket liten omfattning. Ungdomsgarantin i dess nuvarande omfattning är inte är någon jobbgaranti i reell mening.
Ungdomarna bör i ett tidigt skede komma till arbetsförmedlare och i samråd planera och upprätta en handlingsplan som skapar utträde på arbetsmarknaden genom arbetsprövning och företagsförlagda utbildningar som exempel. Att som alliansen hänvisa till att enbart söka jobb har misslyckats vilket ungdomsarbetslöshetens omfattning visar. När det i lågkonjunkturen är ytterst begränsat med lediga jobb för ungdomar som dessutom ofta saknar arbetslivserfarenhet är snudd på bedräglig förfarande.

4- För flyktingar/invandrare avser alliansen att överlåta huvudansvaret på arbets- förmedlingarna ånyo. Efter en tid där kommunerna har haft det ansvaret är man nu tillbaka till arbetsförmedling.
Tanken är riktig men inte komplett. Varken politiker, kommun eller arbetsförmedlingar kan erbjuda anställningar annat än i begränsad omfattning.
Svenskt Näringsliv borde och skall involveras i utökat utsträckning med gemensamt ansvarstagande för dessa personer. Detta har misslyckats vid tidigare framställningar. Detta är dock ett måste om utanförskap och behovet av framtida kompetensbehov skall kunna tillgodoses.

Vi yrkar därför:
Att: Arbetsmarknadspolitiska beslutsmöjligheter utökas på lokal- och
regional nivå.

Att: Arbetsmarknadspolitiska medel ökar till att motsvara behoven.

Att: Upphandling av coacher med begränsade arbetsförmedlingsinsatser
Slopas

Att: Arbetsförmedlingen uteslutande har ansvar för förmedlingsinsatser
vid varsel.

Att: Ungdomsgarantins nuvarande utformning slopas och blir mer
anpassad till ungdomens behov av stöd och insatser.

Att: Näringslivet involveras till medansvar och kontrakt för
arbetsplacering av utsatta arbetssökandegrupper.

Att: Uddevalla arbetarkommun antar motionen som sin egen och skickar
den vidare till Bohusläns partidistrikts årskongress.

Herrestads S-förening har antagit motionen som sin egen motion.

Bengt Andersson
Herrestads S-förening

Kiomars Heydar
Herrestads S-förening